Epatiderna

Flyttade till Järnäs när jag skulle börja nian, väldig dum flytt med tanke på hur mina betyg påverkades och var tvungen lära känna nya lärare osv. Hade bra betyg i 8:an och var väldigt omtyckt av de lärare jag hade så att flytta var en rätt stor miss i min skolgång. Tappade mycket fina vänner och dök inte ens upp på skol avslutningen i 8:an. Ingen visste att jag flyttat, fick till och med samtal av lärare från Hörnefors en bit in på den nya terminen i Nordmaling.

Kom in bra i klassen och vart fort klassens clown, uppmärksamhet har alltid varit viktigt för mig så jag försökte göra mig omtyckt av de flesta i skolan. Gick väldigt bra, kände ju en del folk sen tidigare och de flesta visste vem jag var bara någon månad efter flytten. Fick mycket vänner och lärde känna riktigt bra folk.

Eftersom jag alltid har varit intresserad av bilar osv vidare så försökte jag tidigt komma i kontakt med de motor intresserade i skolan, hittade den bästa kompisen jag någonsin haft efter några månader. Det stora steget för våran vänskap kom i och med att jag själv skaffade en a-traktor. (när jag gick 6:an i Nordmaling ramlade jag från ett träd och precis i samband med flytten ramlade 29.526 kr in på kontot  från försäkringar.) En risig svart Volvo 240 köpte jag för att senare pappra om till en till en finare.

När jag äntligen tagit traktor kortet så hade jag den stora friheten att ta mig dit jag ville. Hängde en heldel i en by utanför Nordmaling där jag och en av killarna var med varandra dagarna långa. Bytte motorer, byggde om växellådor, bytte fler motorer, körde cross, hoppade med bilar, började till och med bygga en ny traktor. Kommer ihåg fyllemoppen vi tog oss fram på när dagarna började bli kväll, när ölen öppnades och gänget samlades. Tiderna var annorlunda då, vi hade alltid något för oss och om det vart tråkigt kunde man ju alltid slanga diesel!

Skolan gick rätt bra, hemma var det annorlunda. När jag tagit kortet var hemma bara en plats att sova på när annat inte erbjöds, upptagen i kompisarna, kärleken och all tid bakom ratten gjorde så att man aldrig var hemma. Personer i hushållet vart irriterad och det vart mycket bråk om hur jag aldrig hjälpte till hemma, inte åt middag med familjen och speciellt att jag aldrig kom hem tidigare än 23. Hade verkligen ingen lust att hålla mig hemma när det fanns så mycket att göra och livet var ju helt underbart tyckte jag, speciellt när jag även hittat min stora kärlek.

När jag gått i skolan ett tag såg jag en flicka som såg riktigt bra ut, sådär spännande och oskyldig. Sa till en av killarna när vi satt i centralhallen "hon ska jag ligga med!". Han började skratta och sa nått i stil med det lyckas du aldrig med, efter många bildlektioner och helt onödiga resor in till Umeå bara för att få kontakt med henne så lyckades jag tillslut dra över henne. Det vart inte bara det utan känslor växte sig starkare än någonsin tidigare, vi passade perfekt med varandra. Vi var tillsammans 3,5 år, hon har stöttat mig hela vägen på min resa genom allt det här. Tack för att jag fick möjligheten att vara med dig, utan dig är jag osäker på om jag levt idag!