Ja det är sant, när jag var tyst för några veckor sedan så bestämde jag mig för att börja spela gitarr. Lärt mig ganska mycket tycker jag för bara spelat några veckor. Det svåraste för mig är att hitta rätt takt, alltså när man är helt omusikaliskt är det inte så lätt. Har spelat varje dag i snart en månad och någonting jag verkligen gillar är den där av slappnade känslan när man sitter där och plingar (klingar?), typ som att kela med en katt eller någonting…
Tittade igenom bilder på datorn igår, även en hel del filmer sedan missbrukstiden. Jag var ganska bra på dokumentera allting jag gjorde i filmer, minnet sviker ofta när man är påverkad. Riktigt tunga filmer en del av dem, ser helt förstörd ut och berättar hur mycket droger jag tagit, eller jag mumlar mer fram orden. Vissa av filmerna sitter jag bara tittar in i kameran helt förstörd och pratar om hur jag mår. Jag skäms jätte mycket över vissa av filmerna, hur kunde jag bete mig sådär? Hur kunde jag vara ute på staden och träffa mänskor sådär? Hittade även någon bild där jag rakat halva håret, så… ursäkta språket... JÄVLA TRAGISKT. Kanske ska jag lägga upp en av filmerna?
Jag måste verkligen tack alla som lämnar kommentarer till mig. För inte allt för länge sedan fick jag en kommentar som jag blev så otroligt glad över, personen i fråga hade verkligen lagt ner tid på kommentaren och det var så fint skrivet! Tack så mycket, väldigt fint skrivet av dig. Tack för alla ni som stöttar mig genom det här! Ni gör det här verkligen värt.
Du förtjänar det bästa Robin! Keep it up!
SvaraRadera