Det har varit en super bra helg, jag har hunnit få fundera rätt mycket på vem jag är och vad jag gör på behandlingshem. Jag har märkt mycket förändringar på mig som jag helt ärligt inte alls gillar. Blivit blyg, har dåligt självförtroende och har till och med svårt att prata med/ inför folk. Känner inte alls igen mig i det här men är säker på att det bara är nått tillfälligt.
Måste skriva några fler rader om det här för jag tycker verkligen det är super jobbigt. Såhär grejen är att jag har alltid tyckt om mig själv, ja alltså jag har aldrig en känt mig dålig på nått snarare tvärtom. Har snarare haft för bra självförtroende och kanske därför det har gått snett. Men i helgen var jag skum. Jag ville knappt prata, det var som om jag var rädd att säga fel eller nått. Kände inte alls igen mig. Undra varför det har blivit såhär, vafan hände? Men det blir en grej jag får jobba med, tror det kan bli såhär i början.
Såg filmen ”in to the wild” i helgen, ja 2 gånger till och med. Älskar bara den filmen! Så sjukt bra film med citat man verkligen börjar fundera av. Till exempel ”Rather than love, than money, than faith, than fame, than fairness... give me truth.".
Väldigt fint citat och det är ju så sant! Jag vill faktisk alltid ha sanningen,
Tänkte skriva flera sidor nu men jag fortsätter imorgon, känner mig lite trött faktiskt,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar