lördag 21 januari 2012

Vissa ändras de flesta utvecklas

Nej men tiden bara går, jag bara funderar

En kille som sitter här har kommit till utsluss. Utsluss är en slags eftervård för att komma tillbaka till samhället med eventuell skola eller annan sysselsättning. Där får man hjälp med alldagliga sysslor såsom lära sig laga mat och verkligen ta eget ansvar även ekonomiskt med matpengar och så vidare. Det är i utsluss man provar sina vingar på riktigt, man får verkligen lära sig tackla de alkohol och drogtillfällen som finns.

Killen jag nu pratar om har jag länge varit bra kompis med men det var nog inte förens vi hamnade på samma behandlingshem som vi verkligen blev riktigt bra kompisar. Under tiden vi har suttit här tillsammans har vi båda lärt oss saker av varandra och på ett bra sätt kunnat reflektera över saker. Ofta har vi liknade tankar om saker och ting men aldrig rädd att säga hur vi känner i fall tankarna delar sig. Sedan jag kom hit har jag känt igen mig mycket i honom och när vi står och pratar får jag ofta känslan ”jag är inte ensam” vi har som på nått sätt varit på samma nivå hela tiden.

Idag kom han hit, ja alltså första månaden kommer han hit på helgerna för risken att ta återfall brukar vara störst då. Stod och pratade rätt länge innan vi skulle sova och jag märkte en stor skillnad i hur han tänker och funderar. Det märks så tydligt att han inte är kvar i ”bubblan”, alltså det märks att vingarna har blivit provade. Han berättade för mig många saker som verkligen fick mig att fundera.

Jag känner typ att jag ska fortsätta vara nykter så länge jag klarar, känns inte värt att dricka nu när jag ändå varit drogfri så pass länge

När man kommit så långt i sig själv att man kan säga en sådan sak så får den person all min respekt. Jag är oerhört stolt, glad, imponerad över honom.

Det jag ville få fram med det här inlägget någonstans är att jag inte vet riktigt om jag längtar till utsluss, har det så bra här där jag inte ens har valet att dricka alkohol eller ta droger. Ansvaret som kommer med denna frihetskänsla är enorm, det är där och då allt det här skrivandet kommer bli riktigt viktigt för mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar